GUNNAR HILLERDAL: PLYMOUTHBRÖDERNA


Tre händelser under de senaste åren har lyft fram en undanskymd kristen rörelse i rampljuset:

· ansökan om friskoleverksamhet

· annonsering i samband med valrörelsen 2006

· facklig blockad av småföretag i Smålandsstenar


ISBN 978-91-7118-932-5

180 sidor, hft. Ca-pris 180:- 

"Bröderna" samlas varje söndag i enkla lokaler och bryter bröd till Jesu åminnelse. Det krävs varken utsmyckade kyrkor eller präster. Alla kristna är kallade att vittna om sin tro. Den svenska delen av rörelsen har idag ca 400 anhängare. Familjesammanhållningen är stark och livsstilen präglas av att man lever i "avskildhet" och vill dra sig undan "världen". Det har inneburit att rörelsen ibland betraktats som en "inåtvänd sekt".

 

Docent Gunnar Hillerdal tecknar "Plymouthbrödernas" historiska bakgrund och religionssociologiska utveckling utomlands och i Sverige. Mångårig forskning och egna kontakter med "bröderna", vars förtroende han sökt vinna, borgar för en initierad och fascinerande skildring av en annorlunda gren av kristenheten.

Innehåll

Inledning

1. Brödrarörelsens uppkomst och utveckling under ledning av John Nelson Darby

II. Så kom Plymouthbröderna till Sverige

III. Den internationella utvecklingen efter John Nelson Darbys död 1882

IV. Plymouthbröderna i Sverige under de senaste hundra åren

V. Ett nytt kapitel i brödrahistorien?
Överraskande utspel och konflikter i samhället efter sekelskiftet

Litteraturförteckning

Ur inledningen

 

Till Sverige kom den nya varianten av kristen tro på 1870-talet. Darby var aldrig här. Men i en liten skrift 1878 noterade han med glädje att "bröder" då fanns i vårt land.

Pionjären, som tog initiativ till ett första "möte" i Göteborg 1876, var civilingenjör Samuel Hedman. Denne hade tidigare arbetat i England. Under en tid i London hade han deltagit i sammankomster med "Brethren". Han hade där ingått äktenskap med Susie Cronin, dotter till en läkare känd som en av de allra första i brödrarörelsen.

Den svenske pionjären gick bort redan 1880, alltså bara några få år efter det att den nya förkunnelsen börjat i vårt land.

forts. nedan

 

Åter till index

forts. ur Inledningen

Moderlandets "Brethren" satsade på litteraturmission i vårt land. Snart framträdde här svenska lekmannaevangelister, som accepterat den nya kristendomstolkningen. Brittiska förkunnare kom också till Sverige och stannade en tid. Så spreds rörelsen, mest i Götaland och märkligt nog särskilt i Småland. Vår huvudstad Stockholm finns också med på kartan över tidig utbredning i vårt land.

Historieskrivning, också den som gäller kristendomen, uppvisar emellanåt en bisarr ironi. I Smålandsstenar, där den största svenska gruppen "bröder" finns idag, talar folk utanför deras församling, ofta om "ply´muttare". I Ljungby kallas de ibland "plymon´tare". Rörelsen började i Dublin på Irland. "Brethren" har dock på mer än ett sätt kommit att förknippas med hamnstaden Plymouth i Devon i sydvästra England.

I encyklopedierna har vi fått "Plymouthbröderna" som uppslagsord. Delvis med rätta: en inflytelserik första stor brödraförsamling bildades tidigt i staden. Men Plymouth ger också associationer till rörelsens första stora kris. Det var där den tidigt kom att splittras. Vi som står utanför deras församlingar finner schismen märklig, eftersom en grundtanke avsåg allas innerliga samhörighet i Jesu namn vid firande av söndagarnas "brödsbrytelse". Anhängarna som kom att följa John Nelson Darby menar däremot, att dennes ställningstagande vid en tvist om rätt lära var nödvändig för bevarande av verkligt biblisk församlingsgemenskap.

Ett skäl för mig att skriva om "bröderna" är att deras rörelse representerar en av allmänheten okänd eller bortglömd fascinerande del av kristen idé- och kulturhistoria. En annan, just nu aktuellt anledning, är deras överraskande inblandning i händelser i början av det nya seklet och millenniet. Plötsligen har de svenska "bröderna" kommit att gång efter gång stå i rampljuset för svenska media.

För det första genom att de, fastän vanligen av sociologer avfärdade som en egenartad inåtvänd sekt, själv trätt fram och begärt rätt att driva friskoleverksamhet dels på grundskolenivå, dels i ett industriprogram för gymnasieskolan. Ännu efter mer än två år pågår behandlingen av denna framställning, där det statliga Skolverket är motpart och Stockholms länsrätt nu skall ta ställning till överklagande av ett avslagsbeslut. En underlig följetong med märkliga inslag!

Stor uppmärksamhet väckte också, att "en mystisk sekt" (enligt Aftonbladet) plötsligt under valrörelsen 2006 annonserade i ett flertal tidningar till förmån för en borgerlig valseger. Stora summor pengar som satsades kunde spåras till England och ett företag, vars ägare tydligen också är Plymouthbröder. Vilket samröre fanns och finns med svenska trosförvanter?

Dessutom, för det tredje, uppkom på senhösten 2006 en först efter månader avslutad konflikt mellan brödraägda svenska företag i Smålandsstenar och Skogs- och Träfacket. En strid som lät tala om sig bl a därför att en ung direktör i en av de firmor det gällde åberopade samvetsskäl för att vägra kollektivavtal. Han och meningsfränder önskade få klargjort, att ett blankt nej måste godtas av hänsyn till svensk religions- och föreningsfrihet!


Innehåll

Inledning

1. Brödrarörelsens uppkomst och utveckling under ledning av John Nelson Darby

Så uppkom "Brethren" i Dublin

I Plymouth splittrades rörelsen i två riktningar

"Exclusive Brethren" fram till Darbys bortgång

Brödrarörelsens uppkomst i kyrkohistoriskt perspektiv

Ett porträtt i ord av John Nelson Darby

Den ursprungliga "darbyismen"

 

II. Så kom Plymouthbröderna till Sverige

Pionjärerna Samuel Hedman och hans engelska maka

Litteraturmission från Göteborg

Hur "bröderna" kom till Småland. Först till Kållerstad

Verksamheten spreds till Ås

Den originelle småländske evangelisten Samuel Stenvall

Vittaryd

Så kom "bröderna" till Smålandsstenar

Hur spreds rörelsen till Ljungby?

Mrs. Susie Hedman ­ en av rörelsens främsta svenska företrädare

Den glade evangelisten "blinde Gustafsson"

Sällsamt mellanspel I: William Reid och PP Waldenström

Sällsamt mellanspel II: Lord Radstock

Hur tillkom "mötet" i Sveriges huvudstad?

En annan märklig evangelist, den f d rallaren A P Eriksson

Lägesrapport vid sekelskiftet 1900

 

III. Den internationella utvecklingen efter John Nelson Darbys död 1882

"Universella andliga ledare" ger rörelsen direktiv

De flesta "bröderna" i Tyskland uteslöts 1938

Den så kallade "taylorismen"

James Taylor Jrs undervisning om "separation"

En psalm av James Taylor Jr

Exkurs: Vad hände i Aberdeen?

De fortsatta konsekvenserna av "taylorismen"

Psalmboken reviderades efter schismen

Avskildhetens innebörd och pris

Uppslagsverk beskriver den allt strängare avskildheten

Internetinformation som "Brethren" själva godkänner

Rörelsens egen syn på sin historia

Flera sakuppgifter om vår tids "Brethren"

Församlingsdisciplinen också en fråga för internet

Brödrakontakter över nationsgränser

Brödrarörelsens lära och praxis ­ förskjutningar av fokus

 

IV. Plymouthbröderna i Sverige under de senaste hundra åren

Konsolidering och utveckling under mer än ett halvsekel

"Guds husfolk" och andra brödratidskrifter

En innerlig spiritualitet och egna psalmer i Sverige

Numerär utveckling före "taylorismen"

James Taylor Jr kom till Skandinavien och talade i Småland

Lägesrapport 1975 från Ås om avskildhet från "världen"

Utspel 1968 om läroplan för grundskolan

Lokaler för "möten" utan eller med stängda fönster

"Mötets" aktiviteter och brödrarörelsens förrättningar

Nästan helt slutna familjekyrkor på ett fåtal orter

Den inåtvända gruppen

En världsförnekande hållning

Sammanfattande slutord

 

V. Ett nytt kapitel i brödrahistorien?

Överraskande utspel och konflikter i samhället efter sekelskiftet

Friskolefrågan i Sverige ­ en allt krångligare följetong

Brödraannonseringen för regimskifte i valrörelsen 2006

Konflikten i Smålandsstenar mellan brödraägda småföretag och fackförening

Kan man göra rimliga prognoser för framtida relationer mellan svenska "bröder" och media, samhället och staten?

 

Litteraturförteckning

till sidans början